Motivation

Tankar/känslor / Permalink / 0

Julen har passerat. Det kändes surrealistiskt för mig, tiden går så fort och jag har fortfarande inte hunnit vänja mig vid tanken på att det skulle bli jul igen. Jag fick ingen riktig julkänsla, det kändes faktiskt inte som att det var jul på riktigt. Men det var trevligt ändå. Jag brukade avsky julen ganska många år, senast förra året. Men den här gången blev det helt okej faktiskt. Ganska mysigt. Jag firade hos min mamma i Trosa den tjugotredje och sov över, på julafton följde jag med henne till Norrköping och hälsade på morfar och hans fru för att sedan komma hem till Nyköping och dricka glögg och byta om sedan åkte jag och firade med min sambos familj. Jag har totalt sett fått fyra julkort tror jag, ett gäng doftljus, en hyacint och massor av pengar.

 

Jag gav min syster som fått barn den där babyfilten och har påbörjat en till till hennes andra tvilling. Sedan fick mina tre systrar varsin påse med lösviktste från Bönornas deli. Min mamma fick lite oplanerat en påse med hembakta kakor som jag egentligen gjorde till mig själv men jag tyckte chokladbitarna var för mörka. Tog med dem för att de skulle ta slut så jag kunde baka nya. Mamma råkade tycka om dem så jag sa att hon kunde få de som blev över. Min lillebror fick ingenting stackaren, men jag köpte ett datorspel till honom när han fyllde år för två månader sedan och jag kände inte att jag hade råd att köpa något mer. Min morfar fick en marsipangris, minns att det fanns en sådan i en julklappslek för några år sedan och han ville verkligen ha den. Så han blev rätt nöjd med den presenten.

 

Jag hade inte ens tänkt tanken att jag skulle kunna ge min sambo en julklapp också. Kom på det igår. Vi funderar på om vi ska gå och se på teater eller något som present till varandra. Och vi funderar på att köpa något sällskapsspel för en del av pengarna vi fick. Vi är mest sugna på Drakborgen som är ett spel från åttiotalet som min sambo hade när han var liten och tyckte var jättekul. Jag har aldrig hört talas om det innan men det låter kul, det verkar dock vara väldigt svårt att få tag i och kostar mellan 500 – 1500 kr. Vi kanske köper ett monopol också. Jag hade egentligen ett monopol för några år sedan som jag köpte själv men sedan var jag tvungen att ge bort massor när jag flyttade till Härnösand och även när jag flyttade tillbaka för att jag inte hade plats. Det känns lite surt, jag tror faktiskt inte ens att personen som fick monopolet haft någon användning för det. Och jag har ingen kontakt med honom längre. Annars brukar vi använda presentpengar till att gå ut och äta på någon fin restaurang. Men jag tror kanske det räcker till både och i år.

 

Jag gick faktiskt till badhuset och simmade den tjugoandra. Men jag kände direkt att det inte är något som jag vill göra regelbundet. För det första så var det jobbigt att behöva packa handduk, deodorant o.s.v., för det andra tog det en timme att promenera dit, för det tredje var man tvungen att ta med skorna in och ställa i skåpet som var pyttelitet och jag fick lov att ställa dem lite ovanpå varandra och så fick jag lägga väskan ovanpå dem trots att de var slaskiga och smutsiga, för det fjärde fick jag massor av klor i håret som var svårt att duscha bort utan schampo och det blev väldigt tovigt, för det femte var ju håret blött sedan och det var minusgrader så jag var tvungen att stå i evigheter med badhusets egna ganska dåliga hårtork. Så… Nej. Det tänker jag inte stå ut med flera dagar i veckan.

 

Min motivation för att träna var först på noll men när jag började tänka på det där med att jag kanske kan bli ännu smalare om jag tränar så ökade den. Den dagen då jag gick till badhuset hade jag skyhög motivation, jag började tänka att jag kanske skulle satsa på att tävla i bikinifitness. Jag kraschade ju dock ganska snabbt därefter. Jag vill inte egentligen träna men jag vet att det är bra. Och jag vet att jag brukade tycka att det var riktigt skönt att få använda kroppen förr i tiden. Och jag tänker att om jag bara pressar mig själv att stanna kvar på gymmet ett par veckor eller månader så kommer jag ju bli starkare och det kommer bli enklare. Och när jag väl har kommit så långt så kanske det blir lite kul av sig självt. Det är ju kul att vara duktig på något.

 

Jag började följa åtta kvinnliga träningsprofiler på Instagram för några dagar sedan, skrev upp några av de övningar som de gjorde som jag kände mig inspirerad av och så gick jag till Nordic Wellness idag. Tyvärr var det inte bemannat så jag kunde inte komma in, men jag ska försöka igen imorgon. Det står inga julöppettider varken på nätet eller utanför det fysiska gymmet. Men i alla fall. Jag har tänkt lite mer idag och jag tror att en anledning till att jag tyckte det var så tråkigt att träna tidigare också var att jag hade tröttnat på det program som min sambo gjorde till mig precis i början när vi hade träffat varandra. Jag tror att jag tycker om variation, det får inte vara för repetitivt. Därför tog jag inspiration från Instagram och tänkte göra lite annorlunda övningar idag som jag inte vanligtvis gör. Min sambo kom på att det kanske också skulle kännas lättare om jag varierar miljön så det blir ännu mer omväxling. Och det kan kanske faktiskt fungera. Det har jag inte tänkt på tidigare. Om jag köper ett dagkort som jag hade innan (då man bara kan träna fram till tre) så får jag tillgång till alla Nordics gym i Nyköping. De har tre stycken så då kan jag ju växla lite mellan dem om jag tröttnar på miljön!

 

Jag tror faktiskt att de här träningsprofilerna motiverar mig också. Även om det kanske är orealistiska kroppsideal. Men det blir som en påminnelse om vart jag vill. Inte bara deras utseende men också att de är så starka och verkar må bra psykiskt. Det psykiska är nog en väldigt bra grej faktiskt. Jag har ju alltid följt folk som mår väldigt dåligt och det drar tyvärr ner mig och gör att jag känt mig otillräcklig i mitt lidande, som att jag inte lider tillräckligt i jämförelse med alla andra. Det kan vara bra att ha förebilder som mår bra mentalt också. Så att, önska mig lycka till med träningen!

Till top