Akutlistan

/ Permalink / 0
Usch vad tungt det har känts. Men idag vände det.
 
Grät hela morgonen och ville verkligen inte vara i skolan. Var inte heller med på några lektioner. Pratade med lärarna och fick veta att jag får inte skära ner i skoltid. Och vi kom fram till att hoppa av eller sjukskrivning inte heller är något bra alternativ för mig. Då kommer jag bara sitta hemma och känna mig misslyckad och besviken på mig själv. Men Carina (lärare i modern dans) sa något bra. Att jag ska nog inte uppsöka någon vård eller lyssna på knep och höra vad andra skulle gjort för att få tillbaka motivationen. Jag ska lyssna på mig själv och tro på mig själv. Och bara göra. För jag är bra. Testa så får jag se!
 
Och väldigt motvilligt tog jag mig till streeten efter lunch. Tänkte att nu ska jag bara ha kul. Jag tänker inte pressa mig själv. Och det blev kul! Och så var det skönt att få använda kroppen igen. Jag har legat ner och suttit mycket nu när jag inte orkat vara med. Nu får hjärnan vila. När kroppen arbetar. Även om det är fokus som krävs för att göra kombinationerna rätt så har jag ju inte tid att tänka på andra saker.
 
Jag har gjort en lista. En akutlista som jag måste gå igenom när jag mår dåligt, har ångest, tappar lusten you name it. Den är till större delen baserad på en bok som heter "Drunkna inte i dina känslor".
 
1. Ta inga viktiga beslut. De kommer förmodligen bli förhastade eller påverkade av mitt humör. Tillgodose bara alla basala behov som att äta, sova och få frisk luft.
 
2. Städa, eller gör något annat praktiskt. Dammsuga, damma, ställ undan saker, sortera böcker. Något enkelt men tankedistraherande.
 
3. Gå ut och promenera. Eller om jag orkar träna på riktigt dansa, gymma, springa, pilates.
 
4. Soffan! Mysa in mig i filtar och raggsockor och koftor. Äta choklad och se på film tills det blir bättre.
 
5. Be någon tvinga iväg mig ut för att vara social.
 
6. Bara andas, stirra in i väggen och göra ingenting.
 
7. Sätta en "handle with care" etikett på mig själv. Leka mamma åt mig själv och bara vara förstående och lyssna på mig själv.
Till top