Senaste...

Tankar/känslor / Om mig, Senaste / Permalink / 0
 
...klädinköp? En vinröd kjol som sitter i midjan. Ett riktigt bra fynd! Jag fick för mig att gå in på Dea Axelsson eftersom jag kommit fram till att jag gillar modet som var populärt när dagens damer var i den åldern jag är i nu. Det var en chansning men så hittade jag den här. Kostade bara 125 kr, har en lyxig textur och går nästan ner till knäna så jag slipper visa rumpan!
...låt? Det var ett tag sen sist jag hittade något jag verkligen tycker om. Och då var det Shpongle för hela slanten. Just nu svävar jag runt lite mellan olika genrer och väntar på nästa stora genomslag.
...film? Ser mest på serier numer. Den senaste filmen jag kan komma ihåg på rakt arm som gjorde intryck på mig var "A beautiful mind" och nu jag tänker på det så vill jag också nämna dokumentären "My beautiful broken brain". Haha, väldigt lika titlar. Den första fastnade jag för dels för att den är baserad på en verklig person som jag känner mig ganska inspirerad av. Kan han så kan jag. Den andra gillar jag för att den är så drömlik. Det är samma värld som vi alla lever i fast från ett helt annat perspektiv.
...bok? Har just läst klart Engelsforstriologin. Det tar emot att säga att jag tyckte om den, den är skriven för ungdomar och den kändes relativt förutsägbar. Men den var ändock svår att lägga ifrån sig. Något som varit relativt sällsynt på sista tiden. Har haft svårt att finna nöje i saker. Idag har jag påbörjat boken "Amerikanska gudar" av Neil Gaiman på inrådan av min sambo. Handlar tydligen också om demoner bland oss människor fast det är en vuxen saga.
...matextas? Tjockkorv i baguette med majonnäs, vitlökspulver och västerviksenap. Sjukt gott! Fast de senaste dagarna har jag mer och mer börjat sukta efter soppor med olika tillbehör.
...dansgolv? Varhelst där jag är och andan faller på. På sista tiden har ju det mest varit i vardagsrummet eller i hallen framför spegeln. Men snart hoppas jag på större lokaler och fler dansare! Söndagsjam här kommer jag!
...resa? Teneriffa för snart ett år sen med Oscar. Skulle bli en solsemester men det blev en mysig vi-gör-det-bästa-av-saken-resa. Längtar efter att resa igen! Jag vill överallt nu, jag tänker på det varje dag. Jag vill främst just nu besöka alla Europas huvudstäder. Paris, Amsterdam, Prag, Lissabon och Berlin. Äta, dansa, vandra, dricka, shoppa och dokumentera alltihop!
...favoritapp? Äsch det finns inga riktigt bra appar så länge de inte kan bota min spykiska ohälsa. Men mobilt bankID är väldigt smidigt.
...tv serie? Oj det finns så mycket! Dirk Gently's, the OA, Expanse och såklart Gilmore Girls.
...googling? Irland, skulle se så jag inte misstog mig att Dublin är huvudstaden. Tänkte skriva in det i listan ovan om huvudstäder jag vill besöka. Men sen tänkte jag att om jag behövde googla vad staden hette så kanske den inte ligger högst på listan trots allt.
...tårar? Igår efter att jag pratat i telefon med min handläggare på f-kassan. Han är fantastiskt omtänksam och medlidande och löser alla mina problem så gott han bara kan. Gråter av lättnad regelbundet när jag pratar med honom.
...gapskratt? Jag minns inte. Gapskrattar sällan som jag gjorde i gymnasiet och när jag var yngre än så. Men det var en rätt rolig scen i sista boken av Engelsforstriologin när vattenelementet flippar ur! Skrattade högt för mig själv under flera minuter och ler fortfarande nu när jag tänker tillbaka på det.
...girlcrush? Eija Nadine! Sen jag fick kontakt med henne i måndags har jag tänkt på henne varje dag. Tittat igenom hennes instagram och alla dansklipp hon lagt upp. Och jag blir så inspirerad. Hon är så vacker, stark och konstnärlig. Jag vill vara lite mer som henne!
...insikt? Anledningen till att saker suger är inte alltid bara för att de faktiskt gör det. Ibland beror det på att man själv är stressad, sårad eller deprimerad. Om man faktiskt ger saker en mer ärlig chans så kan de överraska en.
...modeupplevelse? Fick en silverglittrig tröja av mamma i julklapp som min syster upplyste mig om var moderiktig just nu. Först kände jag mig lite skeptiskt men när jag provade den och den satt rätt bra bestämde jag mig för att jag gillar den!
...besvikelse? När man är sjukskriven så har man inte så mycket pengar. Det slår mig fortfarande ganska hårt varje gång jag drömmer mig bort om saker jag vill göra.
...beautymåste? Sova bra, äta bra, duscha och smörja in sig med olja när man bli torr.
...drink? Irish coffee!
 
Bara så vi inte glömmer bort att jag är mer än bara mina diagnoser. Jag är också en människa. Jag är jag. Om någon hade glömt det!
 
 

Visa allt

Tankar/känslor / Monument, Skam, Ångest / Permalink / 0
Jag orkar inte formulera en bra dramaturgi i det här inlägget (eller vad man kallar det för när man skriver i blogg??). Jag vill säga att jag har börjat skämmas över en massa saker på sistone. Och jag tror banne mig att det är en bra grej. Jag har bytt ut en del saker som vanligtvis ger mig ångest mot skam. Ångest går inte att arbeta med. Ångest är bara som en odefinierbar hemsk känsla inuti som gör mig obenägen att leva eller göra någonting. Men skam däremot. Väldigt bra känsla. Jag har tex skämts som satan över min kropp och hur jag sett ut under många år. Har inte velat ha på mig kläder som gör att det syns att min mage inte är platt. Jag har skämts över min hållning för att jag ofta är trött och inte orkar vara rak i ryggen hela tiden. Skämts över att mitt ansikte ser så trött och ledset ut. Skämts över finnar, sår och ärr, särskilt i ansiktet. Skämts över mina ben som inte är lika raka och utsträckta som de flesta andras. Diverse annat också.
 
Jag är så trött på det här. Det har bara varit en generell ångest inför att vara jag och ha den här kroppen över huvud taget. Jag har hatat mina bröst och mitt kön och har bara velat skära bort alltihop. Jag har frenetiskt klöst sönder alla ojämnheter på min kropp år efter år vilket bara gett mig mer ojämnheter att klösa på. Jag har konstant gått runt och tänkt på hur jag andas, hur jag går, vilka muskler är spända och avslappnade nu? Allt för att se så perfekt ut som möjligt. Och det har resulterat i att jag upplevs som lugn, samlad och stel. Jag vill inte vara sån! Folk blir alltid så överraskade när jag berättar vilken sjuk ångest jag har. Jaha, men du som verkar så lugn och samlad? Som om det är en bra grej. Jag är inte lugn för att jag är en harmonsk person. Jag är lugn för att jag tvingar undan allt som jag är jag.
 
Det spelar ingen roll hur fantastiskt allt verkar vara på ytan. Det är ändå insidan som räknas. Det finns antagligen miljoner eller miljarder människor som har snygga kroppar, gott om pengar och karriärer som skjutit genom taket. Men vad spelar för roll om de inte kan njuta av det?
 
Nog om tråkiga saker. När jag ser mig själv i spegeln nu så ser jag inte finnar som något som behöver utrotas utan mer som smutsfläckarna i ansiktet hos hjälten i en film som ser vacker ut just för att hon skiter fullständigt i hur hon ser ut mitt i all action. Skiten (ja, ALL skit i våra liv) behöver inte vara skamlig, fel eller dålig. Det kan vara ett monument över hur starka vi är. Jag ska banne mig göra hela min kropp till ett monument. Allt det som jag skäms lite extra mycket för ska jag också visa upp lite extra. Världen behöver inte människor som tyglar sig själva. Världen behöver människor som skriker högt av glädje och njutning.

Fler säkerhetsbeteenden

Tankar/känslor / Säkerhetsbeteenden, Ångest / Permalink / 0
Känner inte att jag är färdig med att skriva om säkerhetsbeteenden. Det är väldigt få saker jag vill göra nu. Jag brukar känna ett starkt motstånd mot att göra saker som genererar mycket stress. Jag får ont i huvudet, blir kallsvettig, tappar all motivation och hjärnan kommer på tusen ursäkter för att få låta bli. Känner mig kortfattat sjuk och febrig samtidigt som jag har ångest. Detta kan uppstå när jag har ett möte att passa, ska gå till gymmet, behöver gå och lägga mig på kvällen eller ska laga mat till exempel. Det har eskalerat på sista tiden och de senaste dagarna har jag den här känslan nästintill konstant. Jag får den när jag ska äta färdig mat, gå på toaletten, ta simpla beslut som tex om jag ska ha salt på potatisen eller inte, jag får den när jag spelar spel och när jag ska onanera. Allt som någonsin varit njutbart har tagits ifrån mig nu. Jag får känslan när jag tittar på mn pojkvän. Jag får känslan bara jag ska göra en ansats att tänka på något över huvud taget. Det känns som att jag drunknar och håller på att gå under och jag får inte lov att göra något åt det för det bara ökar ångesten.
 
Men. Det finns en sak som jag vill göra. Och det är att skriva om säkerhetsbeteenden precis här, just nu. Så vad gör man om inte det man kan göra?
 
Jag vet inte riktigt hur säkerhetsbeteenden fungerar i och med att jag inte hört talas om dem innan jag läste Emmas blogg. När jag googlar på det så dyker det upp väldigt lite information. Så jag vet inte riktigt vilka regler som gäller här. Vad som räknas som ett säkerhetsbeteende och vad som inte räknas. Hur de fungerar eller hur man hanterar dem. Jag kan egentligen fortfarande inte riktigt tänka. Det är som härdsmälta i mitt huvud. Jag kan inte vidröra stora delar av min hjärna med tanken. Det är som onda sår som jag kommer svimma av att titta på. Och de är så många.
 
Hur som helst. Jag tror inte att mina SB (det är ett så långt ord så förkortar det till bara SB nu) är konstanta. Jag menar att de kan variera ganska snabbt mellan olika saker och i styrka. Jag vet inte om det är vanligt eller om det diskvalificerar dem för uttrycket. Men jag har inget bättre uttryck för det just nu. Jag tänker dock att det beror på att jag har borderline. Mina känslolägen pendlar över huvud taget ganska snabbt mellan olika extremiteter, vilket jag förstått det som att det gör för de allra flesta med den här diagnosen. Det är inte för inget det heter emotionellt instabil personlighetsstörning. Allt med mig är relativt instabilt. Det är verkligen så att ena dagen hittar jag en ny hobby och är stensäker på att det här är vad jag hela mitt liv gått och väntat på, jag har aldrig älskat något så mycket i mitt liv. Och nästa dag kommer jag inte ens ihåg att jag kände så. Jag är övertygad om att jag bara hittade på, det var inte äkta. Jag har aldrig tyckt om det där, jag till och med hatar det.
 
Så den här instabiliteten gör också att mina SB skiftar. Med det förklarat tänker jag nu försöka lista lite fler av alla de SB som styr mig och gör livet svårt.
 
De största sakerna skrev jag om igår. Att jag ber om ursäkt i förskott, undviker kontakt med människor i största allmänhet och även sociala medier och att inte uttalar mig om något eller utför något om jag inte har total kontroll över det och har läst på ordentligt om ämnet osv. Andra saker är tex att:
 
  • Jag får inte lov att äta något om jag inte verkligen är sugen på det och vill ha det. (Det måste vara värt kalorierna och pengarna.) Vilket medför att jag ibland inte äter alls för att jag inte tycker att jag vill ha något alls tillräckligt mycket.
  • Jag får inte ta emot något från någon om jag inte är 100% säker på att jag kan ge tillbaka något som är värt lika mycket eller helst mer. Till och från går det så långt att jag över huvud taget inte vill dela med mig av något och vill inte ta emot något. Varken materiellt eller känslomässigt.
  • Jag får inte må för bra. Och det får inte gå för bra för mig. Om det gör det så måste jag förstöra något för mig själv. Det beror på att jag får inte glömma bort att det finns andra människor som lider. Och så länge det finns någon eller något som lider eller har ett problem någonstans i världen så måste jag också lida.
  • Jag måste vara artig, trevlig, rolig, ge goda råd, lyssna ordentligt och förstå allt som folk säger till mig. Detta gäller alla människor utom i vårdsammanhang där det är meningen att jag ska ta emot hjälp.
  • Jag får inte betala för något som jag inte egentligen behöver betala för. Tex får jag inte åka buss så länge det det inte tar över två timmar att gå eller cykla. Jag kan tex heller inte köpa en färdig potatisgratäng på Ica, för det kan jag göra billigare om jag gör det själv. Det spelar ingen roll dock om det innebär att jag inte äter lagad mat alls och aldrig tar mig ut ur hemmet. Det viktiga är att följa regeln.
  • Jag får inte svara på sms eller meddelanden om jag inte är 100% säker på att jag skrivit inte går att missförstå på något så personen tar illa upp.
  • Jag får inte göra något som jag tycker är kul eller avslappnande om jag inte har gjort mig förtjänt av det genom att samma dag ha gjort något som jag jag borde/behöver/inte vill göra.
  • Jag får bara gå in till stan en gång om dagen. Jag får gå tidigast klockan tio ungefär (det varierar lite). Och jag måste vara hemma igen senast klockan fyra på eftermiddagen.
  • Jag måste gå till gymmet minst en eller två gånger i veckan. Oavsett om det bara innebär att jag sitter där och inte gör någonting och sen går hem.
  • Samma sak med sex. Jag måste ha sex minst en eller två gånger i veckan. Oavsett om jag har lust eller inte. Mest för att jag är rädd att förlora min pojkvän.
  • Sen i början av sommaren kan jag inte gå utan lösnaglar heller. Jag måste hela tiden byta ut mina gelénaglar. Vilket egentligen känns som en onödig utgift. Men jag får ångest bara av tanken att vara utan dem.
 
Ja och där har vi en del av dem. Det finns många fler egentligen. Och så finns det vissa som inte riktigt har blivit en regel än men som är på väg att bli det. Tex så får jag ångest varje gång jag ska torka händerna på en blöt handduk. Det känns som att det innebär att smutsen från händerna som torkade av sig där sist fortfarande håller på att sugas upp av tyget. Och det känns som att jag kommer smittas med acne, infektioner och allt möjligt skit om jag tar på den. Än så länge undviker jag det dock inte. Försöker att inte tänka på det och göra det till en regel att jag inte får.
 
Okej. Jag vet inte om det finns någon sensmoral i den här texten. Inget särskilt budskap. Jag ville bara skriva av mig. Nu har jag gjort det. Så nu ska jag fortsätta leva mitt liv så gott det går. Heja, heja!
Till top