Läsarstatistik

Tankar/känslor / Permalink / 0
Hej, jag ville bara titta in lite kort och nämna en grej som jag inte riktigt greppat tidigare. Nämligen hur pass många läsare jag har på den här bloggen. Vilket är mellan fem och tjugo personer varje dag. Och jag har tänkt att det är ju ungefär så många personer jag känner (som eventuellt skulle vilja intressera sig för mig och mitt liv/skrivande) i verkligheten. Så jag har utgått från att det är mest vänner, släkt och bekanta. Men vid närmare eftertanke så tvivlar jag starkt på att alla ni som läser min blogg går in och tittar varje dag. Det finns väl de som det, men min gissning är egentligen att man kanske går in och tittar två gånger i veckan i snitt. Och med denna veckostatistik:
 
 
Så innebär det att jag har kanske åttio läsare i veckan. Det delat på två är trots allt fyrtio. Så kanske fyrtio olika personer som regelbundet går in och läser vad jag skriver. Det känns rätt coolt måste jag säga. Fast det förstås inte är någonting jämfört med de som är professionella som har hundratusen om dagen. Men varför jämföra sig med dem? Jag känner mig rätt bra just nu. Som att jag är en rolig och intressant person. Eller nåt. Folk... NI läser vad jag skriver. Det är helt sjukt. Kan bara inte greppa det.
 
Och tänk om jag lyckas skriva färdigt någon jävla bok, någon jävla gång också? (Tålamod.) Hur cool skulle jag inte vara då?? Jag blir väl egentilgen inte en annorlunda person då jämfört med vad jag är nu men ändå. Eller blir jag? I alla fall, för varje scen jag skriver eller planerar till den här boken som blir bra så spårar mina hjärnceller ur. Jag blir jättetaggad och tänker att "herregud vad bra det här blir, folk kommer älska den!!". Samtidigt blir jag nervös och orolig. Hur ska jag kunna toppa den här scenen nu då? Såhär bra kommer ingen annan scen nånsin bli igen. Nu har jag nått min peak. Jag är också orolig när jag skriver ibland för att släppa loss. Rädd för att jag ska använda upp all min kreativitet. Inte här på bloggen, här tar inspirationen aldrig slut. Men till boken. Jag är rädd att om jag skriver helt hämningslöst att jag använder upp alla mina bra idéer och att det sen inte kommer att komma några fler.
 
Egentligen kanske det fungerar som här i bloggen också. Att ju mer jag skriver desto fler nya idéer dyker det upp i huvudet. Ju mer jag ger av mig själv desto mer hittar jag fortsätta ge. Jag måste bara bli lite modigare när det gäller bokskrivandet. Våga släppa lös mig själv.
 
Okej, det var allt. Tack och hej!
Till top