Jag tackade ja!

Tankar/känslor / Permalink / 2

Mitt huvud och mina bihålor gör ont. Och jag har dålig koncentration. Och så har jag ångest. Och illamående. Var illamående hela kvällen igår också. Vet inte vad det är frågan om. Tror inte jag är sjuk egentligen, rätt säker på att det är något mentalt. Det är sällan något annat än mentalt för mig. Såg plötsligt mina ärr i ögonvrån nu och fick en impuls att fly. Vet inte från vad, mig själv kanske. Hu! Hade overklighetskänslor igår också, första gången på i alla fall några veckor. Innan dess har jag haft dem nästan varje dag i flera månader, kommer inte ens ihåg hur länge. Så det är ju positivt att jag nu blev varse om den lilla förändringen. Men alltså, vad ska jag göra åt den här paniken som börjat växa inombords? Ska jag ta en stesolid? Det har gått en och en halv vecka nu tror jag sedan sist jag tog en tablett. Har verkligen ansträngt mig för att låta bli.

 

Både i torsdags och fredags kväll var jag nära. Men jag resonerade (gud jag fick leta i en minut efter det ordet, får ofta leta länge efter ord sedan... alltid) som så att det ändå var kväll och att jag snart skulle sova. Dessutom får jag ta stesolid så sällan och det är så skönt, så när jag väl gör det vill jag njuta maximalt och inte gå och lägga mig halvvägs genom effekten. Nu är det ju dagtid. Skulle kunna ta en. Men å andra sidan, har jag lyckats hålla ut förut så kan jag väl göra det igen? Jag kanske borde låta bli så mycket jag kan. Men å andra sidan så ska jag inte vänta för länge heller, för då kommer den inte ha så stor verkan. Om ångesten blir alltför stark. Då är det bättre att ta den på ett tidigt stadium.

 

Har börjat svettas över personalen på Espresso House igen lite grann också. Tittade på en humorsketch i morse där en tjej sa något i stil med att hon inte förstod sig på människor som inte fikade ordentligt när de gick på café. Att man tar åtminstone en latte men helst en latte och en chokladboll. Så nu är jag lite nervös. Är det såhär de flesta ser på saken? Är en vanlig kaffe för lite? Men jag vill inte ha något annat än en vanlig kaffe ärligt talat, tycker inte så mycket om latte. Dessutom är vanlig kaffe mer kalorisnålt.

 

Men försöker tänka på den där kommentaren jag fick för ett tag sedan från en person som jobbat på café och kunde gå i god för att personalen förmodligen inte stör sig på mig. Det lugnar mig fortfarande, så tusen tack vem du än är! Nej, men jag väntar en stund till med stesoliden.

 

Jag har förresten en stor nyhet att berätta! (Om ni inte redan läser min Instagram förstås.) Jag har valt att gå psykiatrikursen i höst! Tackade ja igår. Det känns nästan lite som att det är det kroppen reagerar på. Med illamåendet och huvudvärken och allt. Eller det är min rädsla i alla fall, att kroppen redan nu vet att det kommer bli för mycket. Men det som fick mig att ta beslutet är:

 

1. Jag behöver inte göra högskoleprovet i höst. Om jag känner att det blir för mycket så kan jag lika gärna släppa det och satsa på i vår istället.

2. Jag vill verkligen, verkligen gå kursen!

 

Frågan är om det är dumt, nu när jag satsat så hårt på högskoleprovet. Men jag har längtat så länge efter att plugga på universitet, nu när kursen ligger precis under näsan på mig så kan jag inte låta bli! Högskoleprovet kan vänta, det är faktiskt inte så viktigt ändå. Jag får inte glömma det. Min coach frågade mig vilken poäng jag satsade på när han la upp mitt studieupplägg och jag svarade att jag inte bryr mig så mycket om vad jag får. Men för att säga en siffra så sa jag ändå 1,3. Och nu känns det som allt under det är för lite och som att jag pluggar för lite också. Coachen tyckte ju att jag skulle plugga två timmar om dagen och nu känns det som att det är en standard jag måste upp till.

 

Men från början hade jag ju bara tänkt plugga tre timmar i veckan och nu är det ändå minst en timme om dagen. Och jag behöver inte höja mig, jag klarar mig på den poäng jag har. Så jag behöver inte svettas över det där provet. Det är ju mest för att ha något att göra och för att jag är så pluggsugen som jag började satsa på provet. Och jag har som sagt längtat efter universitetet så länge nu och det verkar ju som att jag äntligen är skick för att eventuellt klara av en 25%:s kurs. Även om jag inte gör högskoleprovet alls så har ju pluggandet absolut inte varit förgäves. Dels har jag fått känna på hur det känns att plugga, så att ja nu vet att jag kanske skulle klara av en kurs på universitet. Dels har jag lärt mig massor av studieteknik. Sedan tror jag inte all matte-, läs- och ordkunskap direkt kommer sinka mig i framtida studier heller.

 

Det var faktiskt boendestödjaren jag träffade igår som fick mig att komma på idén med att vänta med högskoleprovet till i vår. Jag förklarade mitt dilemma för henne och hon misstolkade det som att om jag valde alternativet att gå kursen så skulle jag alltså inte göra provet i höst, utan i vår istället. Det hade jag ju ens tänkt på. Hon var förresten jättetrevlig! Hon ringde 14.08 och kom in på Espresso House 14.28 eller något. Så verkligen i det senaste laget. 14.15 skulle vi setts som sagt och dagen innan ska de ringa. Nåja. Det blev ju bra ändå.

 

Pratade med min läkaren igen i morse förresten. Vi ska testa att höja risperdalen från 2 mg till 3. Jag har lite ångest över det faktiskt. Jag mår ju redan så bra, vill inte må bättre. Men jag vet att det är ”sjuka” tankar. Det är inte riktiga jag som tänker så. Egentligen vill jag såklart må så bra som möjligt så jag försöker ignorera den där rösten. Jag antar att det är lite höjdskräck också. Om man tänker på måendet som en trappa där botten är värst och toppen bäst. Det var så länge sedan jag stod stabilt högt uppe på trappan att jag nu är livrädd för att falla ner. Då är det säkrare att stå här nere redan från början, slippa riskera något. Här vet jag vad jag har. Men om man vill vidare här i livet så måste man utsätta sig själv för förändringar. Och jag vill vidare. Tror jag.

#1 - - E:

Så kul med kurs! Och bra med bra stödjare 👌
Du får fika hur du vill, lovar. Skit i vad den värsta åsiktseliten potentiellt skulle kunna anse, varför skulle sådana eventuella glädjedödare ha mer rätt än du? En kaffe räcker alldeles utmärkt. Hade det varit kranvatten du gick och drack på café varje dag kanske du hade kunnat börja ifrågasätta dig själv men en kaffe är väl precis det man brukar köpa när man fikar 😊❤

Svar: Jaa! :D Köpte en pepsi idag och fick lite ångest, det var också något som hon i humorsketchen sa att man inte kan beställa. D: Tittar på alla andra som fikar här och de beställer alla värsta frapino och kanelbulle och smörgås och kladdkaka och kaffe på en gång. Suck. Men jag antar att du har rätt. Det känns jätteskönt att höra någon säga det <3
Viktoria Wahren

#2 - - E:

Haha 🙈😂 man undrar hur mkt pengar folk egentligen har.. men jag lovar, det är helt ok att köpa en dricka bara ❤

Svar: Ja verkligen... Tusen tack i alla fall för stöttningen <3
Viktoria Wahren

Till top