Kommer inte på någon bra rubrik

Tankar/känslor / Permalink / 3

Jag har en kaffe. Och jag har en ny bok att läsa fast jag nästan fick en panikattack inne på biblioteket. Tusen barn, för varma kläder och ingen av böckerna jag hade tänkt läsa fanns att hitta. Nu har jag i alla fall Dorian Gray i väskan. Jag har haft ganska starka självmordstankar sedan i förrgår kväll. Jag tror att jag helt enkelt varit nedstämd för länge. Jag började grubbla över saker i tisdags och det skulle jag inte ha gjort. Jag insåg det försent och kunde inte rädda mig själv längre. Första dygnet eller så kan jag tänka att det är lugnt, det är okej det är bara en känsla. Det kommer gå över. Sedan drabbas jag av hopplösheten. Jag kommer aldrig må bra igen. Det är lika bra att börja planera för att lämna den här världen. Kanske ta in på ett lyxhotell och skära upp handlederna i ett badkar för att sedan försvinna in i en drogdimma så jag slipper smärtan.

 

Okej, okej, okej… Nu lugnar vi ner oss här. Jag tror att jag kanske ska få mens snart. Det kanske blir bättre om en vecka eller så. En vecka känns dock som en evighet. Jag har börjat reflektera lite mer på sista tiden över min identifikation med diagnoser. Jag har varit medveten i många år nu om att det är ett problem. Jag pratade lite om det med en vän till mig för ett tag sedan. Hon är raka motsatsen till mig i detta hänseende. Vid något tillfälle skrev hon att hon ofta inte brukar berätta för folk om sina diagnoser utan helt enkelt låta dem tro att hon är galen. Eller något i den stilen. Det låter helt fantastiskt. Jag vill också vara sådan!

 

I förrgår strax innan självmordstankarna checkade in på riktigt så tittade jag igenom min Instagram. Och jag äcklades av hur jag skrev till vissa bilder. Hur jag verkligen tiggde medlidande samtidigt som jag inte ville ta emot det utan skyllde det på mina diagnoser. Vilket i och för sig kanske inte är så hemskt, det var väl ändå (är fortfarande kanske?) ett uttryck för sjukdom. Men ändå. Fy fan vad jag skäms. Jag gick igenom mina bilder och raderade allt som påminde om självömkan. Jag vet inte i vilken grad jag använder det när jag skriver här. Det känns obehagligt. Jag vill inte vara en sådan person.

 

Kan någon snälla säga till mig när jag är jobbig och gnällig? Normalt sätt skulle jag väl bli upprörd och ledsen om någon gjorde det. Men just nu vill jag bara veta. Jag kan inte se själv när jag gör det eller inte. Förutom i efterhand då, kanske någon vecka senare eller så. När det redan är försent. Fast det är klart att det kanske är svårt att se, jag är inte ens säker på vad det är jag ogillar. Vad det är som gör det. Och ibland är det jävligt skönt att få skriva av sig utan att behöva oroa sig för hur det låter. Men jag vill ju inte vara fast i ett dåligt beteende. Okej om jag är sådan ett tag men sedan vill jag vidare. Usch nu kan jag inte släppa det här. Det känns som om folk kommer missförstå mig. Det här är ingen uppmaning att förolämpa mig. Såklart… Lite snäll kritik bara kanske?

 

Jag vet inte om jag kanske måste sluta skriva helt och hållet. Ta en paus och reflektera över vad det är jag vill skriva om här egentligen. Eller om det kanske inte är så allvarligt ändå. Det kanske är okej. Eller så är det inte det men jag kanske kan komma på nu snart hur jag vill ha det. Och så slipper jag ta en paus? Jo förresten, det gick asbra i Norrköping för den som undrar. Verkligen. Jag var på superhumör hela dagen och hade ingen ångest alls.

 

Under julen och även julen innan så kom jag ju på att om jag ska få för mig att begå självmord så kan jag lika gärna ta mina sista pengar och resa iväg någonstans först. Och så kanske jag hinner ångra mig under tiden. Jag vet inte om det skulle fungera. Jag skulle antagligen vara lika deprimerad och självmordsbenägen där. Vad skulle jag ens göra när jag kommer fram? Känner mig inte ett dugg frestad. Jag bad min sambo om tips på saker jag kan göra när jag känner att jag verkligen måste göra något impulsivt. Något som inte är ett självmordsförsök eller annat destruktivt. Han föreslog ett isbad eller en sked tabasco. För att chocka systemet. Det låter inte direkt kul men det gör ju inte självmord heller förstås. Faktum är att under kvällen igår så började jag må lite bättre när jag tänkte på det som alternativ. Det känns skönt att återigen ha en reservplan. Om jag verkligen inte längre står ut med att bara vänta ut känslan så finns det saker jag skulle kunna testa. Jag hoppas det inte behöver gå så långt men om det är vad som krävs så skulle jag göra det.

#1 - - Anonym:

Jag tänker att du verkar må kass emellanåt, att du är stark som skriver om det och gör kloka reflektioner som bara den! Det är ju en väldigt bra bas för att börja jobba uppåt. Jag tänker också att det nästan verkar komma sln8ett slags tics dina tankar, kanske

#2 - - Anonym:

kopplat till olika typer av byten i rutinerna och till förändring, krävs bara små sådana för att tankarna på självmörderiet ska komma. Behöver ju inte alls ha rätt i mina funderingar men jag vet fler som reagerar sådär, som även tagit sig ur mkt med vilja byta ut tanke-ticset med andra saker. Inte isbad och tabasco kanske utan de jag tänker på ersatte med lite snällare aktiviteter typ som att tvinga sig att gå ut en runda eller ta ett varmt skönt bad med ljus o najs musik de mått bra av. Fattar att tanken på att vara snäll och lugn när man tänker på att dö inte är så enkel ekvation men det krävs banne mig kraft att begå självmord också. Och kanske är tabasco ingen dum idé om inget annat är snabbt eller effektivt nog..du kommer fixa detta. Det måste vara en jäkla jobbig kamp men jag är säker på att du är både stark, god och klok nog att ta dig igenom detta och få dessa dödstankar att blekna bort med tiden! Kram 💟

Svar: Ja så kan det vara. Ptja... Göra snälla saker mot mig själv som att promenera eller ta ett varmt bad har jag gjort många gånger. Gör fortfarande. Det tar inte bort självmordstankarna. Det kan göra det mer uthärdligt för stunden dock. Andra gånger kan det göra tankarna värre. Det är en inte så enkel ekvation det här. Kram
Viktoria Wahren

#3 - - Anonym:

Äsch, ville min telefon inte skicka iväg andra delen av meddelandet? Kan försöka skriva om isf. Kram

Till top