Livet och döden

Lärdomar, Tankar/känslor / Döden, Egot, Jaget, Livet, Ord, Poesi kanske, Stream of consciousness, Tankar, Transformation / Permalink / 0
Men tänk om det faktiskt är jag som är hela världens fiende? Nej men drick ditt te och var tyst bara. Det ligger en kniv där. Jag orkar inte mer. Bladen vecklas ut för snabbt. Sen finns det massor av räkningar att betala också. Fast vad var det den där Dalai Lama sa nu igen? Det går så många sekunder på ett år. Det är samma gamla tangenter som det alltid varit. Jag trycker och trycker. Kommer jag någonstans? Vem vet. Några bubblor spricker på ytspänningen. Det är för varmt. Jag är varm. Jag har inte ens börjat dricka än. Kom till mig. Lilla katt. Eller gör inte det förresten. Du kommer förgöra mig med dina allergener. Och jag kommer förgöra dig i mitt huvud. Skam och skavsår. Plåster på det. Vad är det jag säger? Varför måste jag säga så mycket saker? Jag är kanske inte gjord för det här livet. Nu har vi egot som är framme och spökar igen. Jag kan se dess form avbilda sig mot himlen. En skugga mot ett mörkt universum. Små ljus här och var. Alldeles för långt ifrån varandra för att göra någon skillnad.
 
Om ändå det ljuset kunde hitta in i mig. Omfamna mig och säga att jag får vara som jag är. Jag kommer att vara älskad oavsett hur mycket fel jag gör. Men det är inte så det fungerar. Jag ska hitta själv. I mig. I oceaner av känslor. Bara medvetenheten kan döda jaget. Närvaron i nuet. Meditera säger dom. Jag vill inte säger jag. Vem är jag. Återigen. Jag ropar. Ingen svarar. Fast ibland ljuger jag för mig själv. Talar osanningar och intalar mig att det inte är så. Hoppas och önskar. Ber en bön för att osanningarna ska bli verklighet. Förlorar mig. Och vinner. Och förlorar ännu mer efter en stund.
 
Jag kan vara så ödmjuk. Men samtidigt så hård. Jag är en form i en vinkel som lever. Energi. Död. Vad är döden om energi aldrig kan förstöras? Döden är när en form tar slut och en annan tar vid. Men förändras vi inte hela tiden ändå? Jag är ju en helt annan person nu än vad jag var igår. Med en helt annan kropp. Jag kanske dör lite grann hela tiden. För att återuppstå i en ny form. 
Till top