Angående könsroller

Tankar/känslor / Könsroller, The gender equality paradox, Åsikt / Permalink / 0
Jag har just läst en artikel med rubriken "Jag vägrar vara en icke-man", läs den här. Innan jag ger mig in på den skulle jag vilja skriva några andra saker. Först och främst så utgår jag från att alla människor är unika, det finns ingen som är lik den andre. Jag utgår också från att ingen är värd varken mer eller mindre än någon annan. Men, för att alls kunna skriva om det här så behöver jag göra några generaliseringar, vissa kanske grövre än andra. Det kommer inte att stämma till 100% kanske ibland inte ens 50%. Men det är för tillfället min åsikt att det ändå är en majoritet. Jag är villig att omvärdera och ändra min åsikt om det skulle dyka upp bra argument för det. Vilket jag inte tvivlar på finns någonstans, internet är fyllt av bra argument för alla möjliga motsatser. Jag har dock inte energin eller tiden till att lusläsa allt som finns.
 
Historiskt sett har kvinnor tagit hand om barn, vårdat sjuka och lagat mat. Män har jagat föda och agerat som ledare i gruppen. Mäns och kvinnors fysik är olika. Män och kvinnor har olika uppdelning av hormoner. Det finns typiskt kvinnliga egenskaper och det finns typiskt manliga. För kvinnor skulle det tex kunna vara social begåvning, empati, finkänslighet, eftertänksamhet, bekräftelsesökande. För män skulle det tex kunna vara logiskt tänkande, dominans, handlingskraftighet, risktagande, teknisk begåvning. Och om man ska lita på tex den norska dokumentären "Hjernevask - The Gender Equality Paradox" så drar sig de olika könen allt mer åt sina respektive specialområden yrkesmässigt ju större valfrihet de har. Det vill säga desto friare land desto mer söker sig kvinnor till barnomsorg, vård och socialt arbete och män till tekniska yrken, fysiskt arbete och chefsjobb.
 
 
Med det sagt menar jag inte på att könsuppdelning är svarvit. Tvärtom finns det lika många gråzoner som det finns människor. Jag tror också att det är extremt sällan man ser en kvinna med enbart kvinnliga egenskaper eller en man med total avsaknad av kvinnliga egenskaper. Det jag säger är att kvinnor i majoritet har en övervägande del typiskt kvinnliga egenskaper men har också i olika hög grad typiskt manliga egenskaper. Likaså har män i majoritet en övervägande del typiskt manliga egenskaper, men också i olika hög grad typiskt kvinnliga. Jag skulle önska att vi kunde acceptera och gärna omfamna våra olikheter. Lära av och komplettera varandra. Jag skulle också vilja att vi accepterade och gärna omfamnade dem som helt och hållet går emot könsrollerna. För det spelar ingen roll om man tillhör ett kön eller det andra, något tredje alternativ eller inget alls. Vi är alla människor. Vi har likheter och olikheter. Och vi behöver varandra.
 
Tillbaka till artikeln, som jag förresten tycker är väldigt känslomässigt laddad. Vilket gör budskapet ganska dramatiskt, antagligen är det meningen eftersom vi reagerar starkare på det. Och jag gissar att skribenten vill ha just reaktion och aktion. Dock finns det en risk för en vi-och-dom-känsla då. Så jag vill göra ett försök här att vidga din vy. Självklart ska vi ha reaktion och aktion. För det andra, jag har aldrig hört begreppet "icke-man" tidigare. Skribenten reagerar starkt på detta och ifrågasätter om ordet kvinna inte ens ska få finnas? Trots att begreppet tydligen är myntat av alternativa queer- och feministkretsar. Min första tanke är att de borde vara på samma sida (egentligen borde väl alla vara på sida kanske). I min fantasi så började de antagligen använda begreppet icke-man för att själva skapa lite dramatik och reaktion. Men kanske också just för att alla som inte är män inte heller alltid är kvinnor. Kanske för att peka på att det är just de manligaste männen som får all uppmärksamhet. Om något kanske det här är mer nedsättande mot män. Vad vet jag.
 
Jag vill inte gå till krig mot könsrollerna. Jag vill inte peka ut några offer eller syndabockar. Jag anser inte att någon gjort rätt eller fel. Jag anser att vi behöver mötas och prata med varandra om det som vi anser är ett problem. Ingen människa kommer att ta på sig sitt ansvar om denne känner sig förolämpad. Det gäller alla sidor.
Till top