Ångesthantering

Lärdomar, Tankar/känslor / Aldrig ensam, Blogg, Positivaklubben, Psynligt, Ångest, Ångesthantering / Permalink / 0
Jag mår bättre. Det gör jag. Men ibland blir ångesten så stark. För en vecka sedan. Igår. Idag. Jag mår ju bättre nu. Varför mår jag inte bra? Jag försöker tänka att just nu är jag här. Jag är ute och går. Jag äter en smörgås. Jag sitter vid datorn och skriver. Det som är nu, är nu. Det som är sedan, är sedan. Ingenting är konstant. Förr eller senare kommer även detta att passera för att göra plats åt något nytt. Och det känns skönt att tänka på. När tankarna väller över en. Svarta som sot. Kladdiga som gyttja. Allting är meningslöst, ingenting betyder något. Det är inte värt att kämpa, jag kommer ändå trilla tillbaka igen. Jag är en ful och värdelös människa.
 
Det dränerar en på energi. Men då får det väl vara så. Då får jag väl ligga i soffan resten av dagen. Somna av och till mitt på dagen för att jag inte orkar göra mer än att stirra in i väggen. Jag får väl lov att äta glass till middag om det är det jag känner att jag vill. Jag vill ju inte göra det till en ovana. Jag gör det redan så ofta. Hur ska det gå för mig om jag bara ligger och tjurar och äter glass? Jag sprider så dålig energi. Och jag kommer bli fet. Ingen kommer tycka om mig. Jag kommer inte föralltid ligga i soffan och äta glass. Om det är vad jag är rädd för så kan jag släppa det. För det har alltid kommit en tidpunkt då jag fått mer energi. Då jag inte velat ligga på soffan utan sprungit runt och dansat och städat istället. Statistiken talar sitt tydliga språk, energin kommer att komma tillbaka.
 
Vad gäller dåliga ovanor och övervikt så tycker jag att jag kan få lov att vara lite snäll mot mig själv. Att kalla det för en dålig ovana att äta glass till middag varje kväll är lite väl hårt. Hade det varit något som var lätt att sluta med så visst. Men det är inte bara en ovana. Det är ett måste för att jag inte ska gå under just för stunden. Och då är ändå en glass bättre än att skära sig i armen eller att impulsivt göra slut med min pojkvän till exempel. Saker som har skett. Samma sak med shopping. Förvisso är jag väldigt oekonomisk numer och har belägg för min ångest kring det. Men vad är bäst? Att tröstköpa en ny tröja eller att svälja massor av piller med alkohol och åka ambulans? Och om jag blir fet på köpet så är det fortfarande bättre om det leder till att jag överlever och kan få känna lycka igen en dag. Då får jag vara fet och lycklig.
 
Men man kan väl inte vara fet och lycklig samtidigt? Jo tänk för att man kan det. Om jag inte litar på mig själv, så sök på kropps-positivism på Instagram och titta på alla kaxiga, leende ansikten med tillhörande kroppar i alla möjliga former. Om de kan, så kan jag.
 
 
Till top