Paris vs Kanarieöarna

Tankar/känslor / Kanarieöarna, Löpning, Paris, Promenad, Sista-minuten, Utmaning / Permalink / 1
Jag hade tänkte skriva ett inlägg om att jag struntade i stesoliden igår och tog en löprunda istället. Och jag mådde så sjukt mycket bättre när jag kom hem igen att jag bestämde mig för att ge mig själv en utmaning. Jag tänkte springa eller ta en längre promenad en gång varje dag i åtminstone en månad(sprang nästan en halv mil igår och promenerade en timme idag). Till att börja med och se hur det påverkar min mentala hälsa. Och jag var så lycklig och jag gick på opera och morfar och hans fru sa att de ville bort från alla bekymmer här hemma ett tag. Så de tänkte fråga om inte jag ville följa med på en solsemester. Och jag blev superpeppad och ringde min pojkvän och idag har jag varit hos morfar halva dagen och planerat inför resan.
 
Det skulle vara en sista-minuten-resa och vi skulle bo i en bunglalow på stranden. Och vi skulle laga mat själva och sola och bada. Och jag tänkte att vi kunde hyra varsin cykel och ta oss runt på ön (vi tänkte oss Kanarieöarna). Och jag skulle göra yoga på stranden. Och jag skulle släppa alla krav och alla hämningar och bara leva fritt och fullt ut!
 
Men så upptäckte vi att morfars och hans frus schema inte passade med min pojkväns. Så vi kan inte åka tillsammans någonstans på ett bra tag fram över. Så jag började spåna på om vi ska åka separata resor. Och då kom jag och min pojkvän fram till att vi kanske inte vill ha just en solsemester. Vi kanske vill åka till Paris eller nåt. Men helst när det är lite varmare där, under våren eller så. Och det känns jätteromantiskt och fint. MEN...
 
Det är lång tid fram till våren för någon som lider genom varje timme och tänker på döden varje dag. Och om vi ska åka till Paris så känns det som att det hela kommer handla om att äta fin mat och dricka fint vin och kanske shoppa märkesprylar. Och det känns som att det kommer kosta jättemycket pengar. Så nu har mitt mod sjunkit lite och jag vet inte alls om jag känner för att åka nånstans längre. Jag känner mig bara allmänt negativt inställd till allting. Ingenting verkar fungera. Och inte gjorde promenaden någon större inverkan på mig heller. Det kanske måste vara mer intensiv konditionsträning(tex springa)  för att ge effekt? Någon som vet?
Till top