Akutlistan

/ Permalink / 0
Usch vad tungt det har känts. Men idag vände det.
 
Grät hela morgonen och ville verkligen inte vara i skolan. Var inte heller med på några lektioner. Pratade med lärarna och fick veta att jag får inte skära ner i skoltid. Och vi kom fram till att hoppa av eller sjukskrivning inte heller är något bra alternativ för mig. Då kommer jag bara sitta hemma och känna mig misslyckad och besviken på mig själv. Men Carina (lärare i modern dans) sa något bra. Att jag ska nog inte uppsöka någon vård eller lyssna på knep och höra vad andra skulle gjort för att få tillbaka motivationen. Jag ska lyssna på mig själv och tro på mig själv. Och bara göra. För jag är bra. Testa så får jag se!
 
Och väldigt motvilligt tog jag mig till streeten efter lunch. Tänkte att nu ska jag bara ha kul. Jag tänker inte pressa mig själv. Och det blev kul! Och så var det skönt att få använda kroppen igen. Jag har legat ner och suttit mycket nu när jag inte orkat vara med. Nu får hjärnan vila. När kroppen arbetar. Även om det är fokus som krävs för att göra kombinationerna rätt så har jag ju inte tid att tänka på andra saker.
 
Jag har gjort en lista. En akutlista som jag måste gå igenom när jag mår dåligt, har ångest, tappar lusten you name it. Den är till större delen baserad på en bok som heter "Drunkna inte i dina känslor".
 
1. Ta inga viktiga beslut. De kommer förmodligen bli förhastade eller påverkade av mitt humör. Tillgodose bara alla basala behov som att äta, sova och få frisk luft.
 
2. Städa, eller gör något annat praktiskt. Dammsuga, damma, ställ undan saker, sortera böcker. Något enkelt men tankedistraherande.
 
3. Gå ut och promenera. Eller om jag orkar träna på riktigt dansa, gymma, springa, pilates.
 
4. Soffan! Mysa in mig i filtar och raggsockor och koftor. Äta choklad och se på film tills det blir bättre.
 
5. Be någon tvinga iväg mig ut för att vara social.
 
6. Bara andas, stirra in i väggen och göra ingenting.
 
7. Sätta en "handle with care" etikett på mig själv. Leka mamma åt mig själv och bara vara förstående och lyssna på mig själv.

Kom igen självkänslan, jobba jobba jobba!

/ Permalink / 0
Mådde jag så här dåligt förra året också? Hur kan jag i så fall ha tänkt att jag klarar mig bättre för varje år? Jag känner mig så frustrerad att behöva vara i den här kroppen och leva det här livet. Jag har så mycket drömmar men det känns inte som att jag varken kommer uppnå någon av dem eller ens förtjäna det. Därför ska jag nu skriva väldigt lite om hur dåligt jag mår och än mer om fantastiska saker som händer mig!
 
Igår morse var jag på loppis med Jorun och av en händelse träffar jag en kvinna från Rädda barnen som organiserade vintagemodevisningen förra året som jag och några andra var med i. Och hon blev jätteglad att se mig hur som helst och sa att det var lustigt. För hon hade precis sett en klänning där inne och tänkt på mig (vi har bara träffats kanske två max tre ggr förut). Och så var jag där! OCH så råkade jag verkligen tycka om klänningen precis som hon trodde.
 
Jag köpte klänningen och en pocketbok "Populärmusik från Vittula" för 35 kr. Det händer inte varje dag!
 
En annan fantastisk sak med mig är ju att jag faktiskt är så estetiskt begåvad. Jag har ett jättefint sovrum nu som jag inrett själv och jag ordnade ju faktiskt själva rummet själv också! Jag hittade den här skolan av en slump och fick bo här förra året. Och har nu återvänt. Jag har inte tur. Jag skapade aktivt detta! Jag vågade flytta hit på kort varsel och fick ett fantastiskt år. Och nu ska jag ha ytterligare ett fantastiskt år. Och jag vill gärna lägga till att det inte alltid känns så fantastiskt dock just nu. Men jag struntar i det och fokuserar på allting som är bra!
 
För jag vill fortsätta gå här, vi lär oss fantatiskt mycket bra saker. Som jag är mycket intresserad av. Och bara grejen att jag KOM IN här! Jag är duktig på att dansa och fotografera och jag klär mig snyggt. Jag ÄR förresten väldigt snygg i mig själv också. Bara sådär. Punkt.

Wrecking ball

/ Permalink / 0
Jag vet inte vad jag ska säga. Såg den här musikvideon ikväll av Miley Cyrus. Min första tanke var ju hur naken hon är! Och jag tänkte på att hon sitter och svankar bra rejält och slickar på kedjan och hammaren. Det känns väldigt mycket som "sex säljer". Typiskt amerikanskt.
 
Men å andra sidan. Det är ganska estetiskt med det avklädda mot betong och förstörelse. En vacker, skör och sårbar kropp mot hårt grått betong som krossas. Mycket starkt! Och om jag ska vara ärlig är jag nog i mina fantasier lite avundsjuk. Jag skulle förstås också vilja göra något sånt. Jag skulle dock aldrig kunna göra det i verkligheten för det är ju alldeles för mycket! Hon har gått för långt skulle folk tycka. Jag skulle inte våga. Jag skulle vara rädd att folk skulle missa den estetiska biten och bara titta på huden. För vi ser inte så mycket hud nu för tiden. Vi har blivit rätt så pryda av oss nu för tiden. Det är inte okej att visa för mycket.
 
Jag vet dock fortfarande inte vad jag ska tycka om Mileys video. Det beror helt på vad hon har för intention med den. Men å andra sidan, vad är det för fel med att gilla att visa upp sin kropp? Egentligen. Hon är ju faktiskt snygg. Jag hoppas för hennes skull att det inte är ett bekräftelsebehov som aldrig kan mättas dock. Jag vet inte mycket om henne, men tjejen verkar ha självkänsla. Det är det viktiga. Gud så jag svamlar! Jag har gått och upp och ner i humöret som tusan den senaste tiden. Sov gott allesammans!
 
 
 
Här kommer lite bonusbilder som jag tog igår morse!
 
 
Till top